Vinter på Röd

Efter den kalla och snörika vintern som 2009 bjöd på hade väl alla gissat på en blöt och slaskig vinter 2010
...men icke!
Kung Bore drog tidigt in över västkusten och parkerade sig här på Röd och lämnade inte nådigt med snö, is och rimfrost i sina spår.
Vi får bara ödmjukt tacka för det fantastiska förråd med ved vi "ärvt",
det smarta draget att binda elabonnemanget och alla goa vinterkläder vi har att bylsa på oss.
Som alla fysiker vet rör sig all materia långsammare ju kallare det blir,
så också vi. Rörelsen har helt avstannat utomhus, så när som på ett hysteriskt snöskottande när snön föll som mest. De flesta projekt, stora som små, sker inomhus. Mer om dessa senare...

kommentarer!

Hehe...man är ju inte så haj på det dära tekniska du vet....
Har fått många kommentarer om att det är stört omöjligt att just, kommentera.
Nu är saken åtgärdad...det var visst nån liten grej som skulle kryssas i under inställningar! Sorry!
Men nu! Fritt fram att kommentera bäst ni vill! Välkomna!!

Husets hjärta

Fönstren sägs ju vara husets ögon, då borde väl kaminen vara husets hjärta? Vi vill ju att hjärtat ska klappa varmt och gott för oss i vinter.
En vinter som tydligen förutspåtts bli den kallaste på 1000 år!!!
Till vårt sovrum på övervåningen har vi därför köpt en fin liten kamin från Dovre. På golvet där kaminen ska stå har vi kaklat.
Eller rättare sagt klinklat.
Det här med kakel förresten, sicket jobb bara att välja ut vilket vi ville ha! Trots fantastiskt smakråd (tack Pelle!) och ett på tok för stort sortiment, hade vi jättesvårt att hitta något som föll oss på läppen. Det fick inte vara FÖR vitt eller FÖR glansigt. Vi letade och letade och hittade till slut det perfekta, ett ljuvligt, vitt vackert kakel med ett svagt reliefmönster ton-i-ton som var tyvärr just det; kakel!
Vi behövde ju klinker som är mer högbränt och tåligare.
Efter att ha sett det mönstrade dög ju ingenting annat...
Till slut fick vi i vild panik ta det "första bästa", speciellt billigt blev det inte heller...

Först välkammad fix, bredvid mig ligger klinker i praktiska mattor


Sen på med fogen, vi valde en mörk antracit eftersom soten säkert hade missfärgat en ljus fog


Tada! Färdigkaklat, eller klinklat, vad det nu heter...


Så till sist husets hjärta: kaminen! Monterad men inte inkopplad än. Skorstenen är inte riktigt färdigmurad

Så kom an då vintern, ge oss vad vi tål!

Man börjar skönja något...

...någonting som liknar berg börjar skymta mellan allt "brôte". Nu har Micke, vår granne som hanterar grävskopor som en gud, kommit så långt att man faktiskt kan se berget.


Grannen Micke å coola sonen Oskar som redan nu, 5 år (!) är grym på att köra grävaren!!!



Här kan det snart bli dax att gjuta en grund!! EN GRUND!
Det är snart sant nu, det ska bli en verkstad här på Röd. En alldeles egen verkstad...vilken dröm som går i uppfyllelse! Underbart och alldeles, alldeles...skrämmande! Nu kommer ju också pressen att prestera, att faktiskt satsa, om inte heltid så i alla fall helhjärtat, på keramiken. Gulp!

Nu är rabatterna höstgrävda. Tungt och blött arbete! Perenner är delade och kryddorna är omplacerade. Det känns lite svårt att veta hur alla olika växter ska skötas med gödsel och klippning. Vi försöker läsa in oss lite...Nästa år planerar vi att riva bort hela kompostområdet och bygga nytt. Här ska då en större örtträdgård anläggas.
Godnatt i trädgården, lägg er till ro nu alla fina växter så ses vi till våren igen!

Ni andra lämnar vi med en bild av en frostnupen ros, tack till alla er som följer vårt liv här på Röd!!

Höga höjder!

Att vara månskensbonde kräver att man inte är rädd att jobba och göra saker man kanske inte gjort förut. Vi är händiga och kan göra mycket själva, javisst! Men det finns saker där ett proffs ändå är ett proffs.
Att mura om skorstenen är en sådan sak som vi hyrt hantverkare till. Dagens strålande sol bjöd på perfekta arbetsförhållanden. Skorstenen är snart färdigmurad!


Hjälten för dagen måste ändå bli den arborist som våghalsigt klättrade, vig som en apa och helt utan säkerhetssele, högst upp i en av våra enorma ekar. Bit för bit sågade han ner den. Rysandes njuter vi av att vara iakttagare med fast mark under sulorna.

Skorsten

Idag kom två killar från "Jockes kaminer" i Kungälv.
Redan i maj beställde vi en kamin och en del arbete med murstocken/skorstenen.
Lång väntetid!
Bland annat skulle de knacka loss fogen runt skorstenen och foga om.
Tyvärr visade det sig att hela skorstenen var kass när de väl började knacka imorse. Det fanns inte så mycket annat val för oss än att gå med på deras förslag att riva ned hela storstenen och mura upp en helt ny.
Surt, kan tyckas, visst!
Men med ROT-avdraget kommer vi ju lite billigare undan.
Dessutom vet vi att murstocken och skorstenen är hela å kommer att hålla i många decenier!
En bra investering och värdehöjning tycker vi.
Kaminen som vi ska sätta in på övervåningen i vårt stora härliga sovrum är en Dovre. Vi ser verkligen fram emot en kall vinter ute och skön eld inne!

Död åt ploppisarna!!

Av allt som växer här på gården är ploppisarna, eller ploppträden som vi oxå kallar dem, det vi gillar minst!
Ploppisar? undrar kanske ni...
Ja, ploppisar! Såna där buskar med vita bär som man som barn ääälskade att trycka sönder bara för att få fram det där ljudet: "Plopp"
Ahhh, vilket tillfredställande ljud för en liten unge!
För att inte tala om ljudet man fick till genom att skjuta iväg dem genom det ihåliga röret man snott från mammas galgar. Det smaskade till rejält!
Nu i vuxen ålder är de tyvärr föga tilltalande. De, som till en början planterades som en välansad liten häck, har fått växa oproportioneligt genom åren till att i våra dagar tagit över varenda liten öppen marksnutt på hela gården.
Ogräs i sin värsta form!!!
Vi har nu tagit upp kampen om herraväldet här på gården. Nu ska de väck!
Men det är en hård kamp! De små svinen har rötter som tentakler och har en förkärlek för att växa på alla vackra stenmurar vi har.
Där irrar sig rötterna längre och längre ner tills de "spränger" muren. Väldigt svårt att kunna gräva bort. Vi får så småningom riva murarna och bygga upp dem igen, sten för sten.
Jaja! Kosta vad det kosta vill: Död åt ploppisarna!!

Höst på Röd

Ja, nu är det bara att acceptera, vi pälsar på oss mer och mer, frosten börjar hälsa på under nätterna, det är höst! Underbara vibrerande färger och ljuvligt soliga dagar inbjuder till arbete ute.
Ulla och Bruno har varit fantastiska förebilder när det gäller kompost. Nu är det hög tid att gräva ur den färdigmyllade jorden och fylla på med årets kompost som stått och "gonat sig" ett halvår. Skönt att få det gjort men ett tungt arbete!
Nu har vi mycket härlig jord som ska portioneras ut i rabatterna


Vi har i flera veckor nu sanerat runt gården på glas och järnskrot. (vi tror att skrothögen snart är uppe i tre ton!!) Dagens "skörd" på området där verkstan ska stå, blev för omväxlings skull bildäck.
Ett helt flak på väg till soptippen!


Lastpallar har det funnits i överflöd med här på gården. Alla i olika stadier av förruttnelse, ingen helt OK. Vi har under de senaste veckorna samlat ihop ca 25 st som idag äntligen fick förtäras av lågorna.
Att elda är ett underbart sätt att bli av med skräp.
Mer eldning åt folket!!

Det svarta guldet

Precis innan sommaren helt lämnade oss, insvepta med bara en våt kappa av regn, lyckades vi bärga det svarta guldet här i Röd: Björnbären!

Dessa ogästvänliga buskar med taggar överallt har fått ge vika för någon envisare än de. Flera liter plockade precis utanför gräsmattan är tänkt att ge oss den vanliga sylten, men i år även en lyxigare variant av marmelad.
Choklad-å-björnbärs-marmelad!
Nytt lite lätt modifierat recept:

1 L björnbär
7 dl strösocker
1 dl citronsaft
5 g Tahitivanilj
150 g god mörk 70 % choklad.
2 g citronsyra

Gör så här
1. Skär upp vaniljen, skrapa ur fröna
och hacka sedan upp skidan i små, små bitar.
2. Pressa en citron.
3. Blanda vanilj och citron med björnbär
och socker och koka till 106 grader.
4. Tillsätt den mörka chokladen och citronsyran,
mixa med stavmixer.
5. Fyll genast upp på steriliserade burkar,
skruva på locken och vänd burkarna

En samlares bekännelser

Har man som Conny varit sjöman och älskar doften av olja är det inte svårt att förstå kopplingen med oljelampor.
Han har samlat på dem länge.
Han älskar dem!
Dels för att de är vackra och påminner om gamla tiders sken i kajutorna...men mest för doftens skull.
Det luktar hemma säger han.
Lamporna han samlat genom åren har fått fördriva sin tid nedpackade i lådor på olika vindar i brist på plats. Nu, äntligen har de fått den plats de förtjänar!
Lilla hallen utanför Issas rum var ett aprikosfärgat trångt tillhåll för diverse tavlor och en låg skänk. Hallen har vi nu målat helt i vitt och lagt samma golv som i Isabels rum, det blev liksom en förlängning av rummet på så sätt.
Här har lamporna fått breda ut sig längs väggen.

Hoya-porr

Lite komiskt är det ju att man som keramiker fastnar för...porslinsblommor!
På latin heter dom Hoya och finns i en aldrig sinande ström av sorter, lika på ett sätt och olika på andra men ack så åtråvärda allihop.
Sen vi flyttade hit till Röd har även våra ca 20 olika sorters Hoyor fått ett nytt liv. De har börjat blomma! Vissa har vi haft i nästan 10 år utan tillstymmelse till blomning, men här i de soliga söderfönstren är förhållandet tydligen optimalt.
Ett smakprov på alla blommor:

Den vanligaste, Hoya Carnosa, även kallad mormorsblomma


Hoya Pubicalyx "pink silver" en hoya som i bladen påminner om carnosa men blommorna har en helt annan knalligt mörkrosa färg än carnosas ljuvt vitrosa blommor


Hoya Praetorii. Dess håriga blommor tycker jag ser ut som små insekter, växtsättet är busklikt till skillnad från tex. carnosan som klättrar


Hoya Lobbi har i likhet med praetorii ett busklikt växtsätt


Hoya Paziae har tunna pappersliknade blad och ett slingrande växtsätt. De ljuvliga blommorna är kritvita och stjärnformade


Bland giganterna i hoya-släktet hör Hoya Imperalis "Borneo red". Enorma blommor, klasen ryms inte ens i min hand!

Månskensbönder

Nu är det bekräftat och underskrivet. Ingen månskensbonde med ett uns självaktning är utan traktor och nu har vi köpt vår första! Det är en Massey Ferguson modell 65 årsmodell 65 som vi nu är mer eller mindre lyckliga ägare till.
Diesel! Just den detaljen är viktig säger Conny eftersom den kommer att starta i alla väder. Det var just den detaljen (och kanske några till) som gjorde den gamla traktorn, som följde med i övertaget, inte fullt så bra eftersom den gick på bensin. När den nu behagade starta...

Men vad i all världen ska vi nu ha traktorn till undrar kanske några?
Alla uppodlade marker vi har är ju utarrenderade, inga djur har vi...tja, först och främst kanske för att kunna försörja oss med ved men dessutom har vi, mitt i all renovering, bestämt oss för att starta ännu ett projekt här på Röd: Bygga en keramikverkstad!! Uppe på berget ovanför huset har det legat en snickarbod som tyvärr säckat ihop. Här ska nya verkstan ligga och så småningom även ett orangeri som ska fylla funktionen som galleri men även växthus och uterum.
Det är då här som traktor kommer in...för att hjälpa oss i det tunga arbetet att röja marken från glas, metall, stora träd, ris och stora stenar. Tungt! Ovärdelig hjälp!

Här är det rasade snickeriet som vi ska rensa från glas och metallskrot


Här är platsen där verkstan ska stå, i bakgrunden skymtar huset och ladan


Maya rensar glas från marken med Buddha som sträng övervakare


Efter en timmes rensande var släpet redan fullt...inte så praktiskt att ha bilen som "dragdjur" Ska bli så skönt att få hem traktorn

Issas färdiga rum

Nu är det äntligen färdigt, skvättens egna rum! Som hon har väntat å längtat och legat som ett litet streck i soffan i brist på egen säng! Sicket tålamod!
Rummet blev helt i vitt med en fondvägg i "Dalabrun" från Lady. På en av kortsidorna är stockarna sparade, bara linoljade, och som golv grova plank, Baseco "antikvit".
En stor säng ville hon ha så vi köpte en 140 säng på IKEA. En mjuk. Som gjord för sköna tonårsdrömmar. Väl på IKEA blev det även en byrå i allmoge-stuk, en mörk träpersienn och en svängbar helkroppsspegel.
Fårskinn på golvet och några fina ramar på en drivvedshylla fullbordade rummet. Nu är vi på jakt efter textilier i turkos/blått och andra detaljer i guld, allt enligt den unga frökens önskemål...




Maya å Issa skruvar ihop den nya byrån, snillen spekulerar!

Mer Issa

Nu börjar Isabels rum äntligen ta form efter den totala "stippningen" vi blev tvungna att göra.

tre väggar och taket är klädda med OSB-plattor och gips, sen spacklade och slipade åtskilliga gånger


Två av väggarna har målats vita. Efter mycket diskuterande och flera provburkar senare blev en vägg mörkt brun, närmare bestämt "Dalabrun" från Lady. Vi letar febrilt efter wallstickers som oxå ska pryda denna vägg. Från början skulle det vara en tapet här, men det visade sig att den enda tapet som föll alla på läppen var en svindyr stormönstrad sammetstapet från ECO "velvet". Vår smak är på tok för dyr för vår budget...Wallstickers får det bli!


Golvet kommer från Baseco och är ett massivt antikbehandlat vitt furugolv


Väggen där stocken är framme, liksom bjälkarna i taket, behandlades med halvolja (linolja och terpentin 50/50) efter tvättning och slipning


Runt bjälkarna satte vi tamp precis som på övervåningen

Issas rum

Arbetet i Issas rum har stått stilla i två veckor men nu är det i full gång igen. Rummet, som vi i vår enfald trodde skulle vara ett "snabbt jobb", har utvecklat sig till ett spännande detektivarbete i hur huset är byggt.
Första överraskningen var ju det vackra gröna taket som uppenbarade sig när canvasduken togs ner. Sen att isoleringen visade sig vara tång! Men den underbaraste överraskningen var ju ändå att få brev skrivet för hundra år sen av Connys morfars far. När taket togs ner bångnade väggarna, bara att riva ner dem med bestämdes det snabbt. Bakom doldes stockarna som utgör själva stommen av huset.

Här ser man lagren av tapet, det gröna taket och stockarna som kom fram


Här är taket "strippat" och Daniel pekar på stället där "läckan" varit. Läckan visade sig vara ett litet angrepp av husbock som avstannat för många år sen. Det gick bra att bara förstärka takbjälken just där.


Här är hela rummet "strippat" ända in till stockarna. Här ser man också tydligt att det suttit ett fönster rakt fram och till vänster en dörr som ledde in till köket. Lägg också märke till det vackra trägolvet som vi fick fram.


Till sist en bild inne i rummet taget ut mot dörren. Den här väggen med sina vackra stockar ska vi behålla precis som de är. Dessutom bygger vi in taket så att takbjälkarna blir synliga.

Finlir

Nu när det mesta är färdigt när det gäller snickerier i vårt nya sovrum på övervåningen återstår ändå lite finlir, bland annat belysningen.
Idag har elektrikern Ingemar varit hos oss och installerat spotlights, elkontakter och lysknappar. Vi har försökt att hitta grejer som känns lite gammeldags för att knyta an till husets ålder, därför har vi valt svarta lysknappar.

Infällda spotlights i fönstersmygen


8 Spotlights i taket med dimmer


En rund lite gammeldags form på elkontakterna


Svarta lysknappar